Samma år som romandebuten, 1976, publicerade Lorentzen ett litet häfte med två noveller på Förlaget Barrikaden. Den ena novellen, Rökfåglar, utspelas på en fabrik i Göteborg där skadliga svetsgaser skapar miljöproblem. I den andra novellen, Februariupproret, har författaren förflyttat arbetarkravallerna i Malmö 1890 till 1970-talet och låter dem utspelas mot bakgrund av något mystiskt som ska ha inträffat på kärnkraftverket i Barsebäck men förtigs av myndigheterna.
”Med små stilmedel förmår författaren utvinna en betydande sprängkraft i denna text,” skrev Peter Curman i Aftonbladet, och avslutade sin recension med orden: ”Jag tror att det här är inledningen till ett verkligt angeläget författarskap.”
Ur boken:
Att han aldrig
kunde begripa!
Han blev arg
när han tänkte på det.
Kanske var det
så att han inte begrep för att ingen ville att han skulle begripa.
När han inte begrep
nånting brukade han inte orka fråga vidare, för han trodde alltid att det
skulle vara som att köra huvudet mot en vägg. Men vem har sagt att det alltid
är väggen som håller?