JAG SÄGER BARA: KRAMAS!
Lärare har stött på dem i årtionden på studiedagar. Och numera kan många andra yrkesgrupper ta del av deras budskap. Man kan slå upp sin morgontidning vilken dag som helst och se annonser för deras föreställningar: tretimmars-shower för 395 kronor plus moms, eller heldagar för 1195 – men då ingår lunch. Det handlar alltså om dessa trendkänsliga föreläsare som far land och rike runt med sina budskap om hur jag ska bli lyckligare för att kunna jobba bättre. Men tidsandan är en känslig barometer och när vindarna växlar gäller det för oraklen att ha kappan vänd åt rätt håll.
Den 39-årige läraren Rolf Svensson är huvudperson i Sven-Olof Lorentzens roman Jag säger bara: kramas! (Natur och Kultur 1995). Han är en duktig lärare, en praktiker men absolut ingen teoretiker. Och på en studiedag tar han bladet från munnen och talar om vikten att föra ner diskussionen till verkligheten, till den enskilda eleven: Kalle, Anna, Lisa, Tommy. Hans rättframhet går hem och han blir ombedd att själv hålla i studiedagar, och så startar en ny, osannolik karriär för Rolf Svensson. Han gör succé som debattör och blir kallad ända upp till maktens boningar i Stockholm. Men när debattklimatet blir ett annat gäller det för honom att anpassa sina åsikter…
Mats Segerblom skrev i Borås Tidning: ”Det är en bedräglig värld vi lever i, där både skolan och politiken kan bli arenor för att visa hur de mest grundmurade åsikter också kan vara konjunkturkänsliga. Det tydliggör i alla fall Sven-Olof Lorentzen på ett övertygande sätt.” Och i Lärartidningen tyckte recensenten, Anders Ternström: ”Det är en psykologiskt trovärdig berättelse om en grundskollärare som gör pedagogisk karriär i det slutande 80-talet men som efter hand tappar kontakten med sina ursprungliga idéer och havererar. Samtidigt är det en sakkunnig skildring av den pedagogiska och skolpolitiska idédebatten under detta brytningsskede.”
Ur boken:
Aktiebolaget Pedagogkonsult erövrade Stockholm! Aktiebolaget Pedagogkonsult intog huvudstaden! Aktiebolaget Pedagogkonsult stod högt över den glittrande Strömmen, uppe i ljuset, Aktiebolaget Pedagogkonsults verkställande direktör och tillika ende anställde Rolf Svensson lät rymden strömma rakt in i sig genom det stora hotellrumsfönstret, det var hus överallt men han var långt över taken, över ett tåg som sprängde över en bro, över en rödklädd människa på ett båtdäck, över ett tunt streck av dis över horisonten. Han såg sig i golvspegeln göra ett danssteg, och sjönk generad ner i en fåtölj. Rolf Svensson, eftersökt, efterlängtad, nu höll han inte så ofta föreläsningar ute bland lärare längre, nu gick han direkt på ledarskapet, rektorer, folket i skolförvaltningar och länsskolnämnder, de stora hörsalarna var utbytta mot sobra konferensrum på sobra hotell. Sakta arbetade han sig mot centrum, mot en position varifrån hans idéer fick verkligt inflytande, till gagn för alla som inte orkade med den gamla lunken längre, som ville uppryckning och förändring!
(Omslag: Björn Bergström)